| 
         Grafisk form i det tidiga Sovjet  
        Del i utställningen Design på Sundsvalls museum, till 12 feb. 2012 
Sundsvalls  Museum satsar stort på design kring årsskiftet. I fyra olika  utställningar i huset presenteras formgivning, varav tre handlar om  aktuell design i Sverige. Förslagen i tävlingen Design S ger en  bild av ny svensk design, den lekfullt inriktade utställningen Ung8  visar innovationer där fritt skapande sätts främst, och dessutom  visas en utställning gjord av studenter vid Mittuniversitetets  internationella förpackningsprogram.  
Jag  stannade upp lite vid den fjärde utställningen, den i Galleriet om  USSR in Construction, mest för att den ligger nära konstens uttryck  men också för det unika i Sverige nu att få en så närgången  bild av något så otidsenligt som rysk tidskriftsdesign från  1930-talet. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess, men  sedan muren föll verkar det mesta av politisk statsreglerad  optimismkultur ha lagts i skräpkammaren. Den politiskt färgade  konst som görs nu är av den mera diffusa, lågmälda och globalt  orienterade sorten.       
 
    
  Ett  uppslag i USSR in Construction 
       
    Om  radikal konst numera följs av ett frågetecken så var det  definitivt ett utropstecken i Sovjetimperiet på 1930-talet. Efter  revolutionen 1917 kämpade konstnärer som Malevitj och Rodsjenko  ihärdigt för en ny progressiv kultur. Man sökte konstruera och  montera sina konstverk likt ingenjören, ofta med material som den  nya teknologin och industrisamhället förde med sig. Vladimir  Tatlins berömda skiss från 1919-20 till det enorma Tatlins  torn blev  bara en vision men smittade av sig på den internationella  konstruktivismen. Genom El Lissitsky och andra föddes idéer till  Bauhaus, den riktning och formverkstad vars estetiska principer  byggde på att material, konstruktion och funktion var bestämmande  för utseendet. Tingens funktion skulle märkas i formen.  Konstnärernas estetiska och funktionella tankar hade även ett  socialt syfte i viljan att tränga in en ny medvetenhet hos de breda  folklagren. Men om det rent konstnärliga var kärnan från början  kantrade det in på 30-talet mera mot det stalinistiska kravet på  politisk propaganda. I bildtidskriften SSSR  na strojke  (Sovjetunionen bygger eller USSR in construction) kom blandningen av  nytt konstnärligt formtänkande och förenklade ideologiska budskap  att hitta sitt unika forum.  
      Det  är häpnadsväckande att gå runt i utställningen och se prov på  tidskriftens layout och alla montage som fyller uppslagen i olika  nummer. Med sax och klister skapades bildcollage som vore det hämtade  ur en digital framtid ett sekel senare. Men när det idag görs  ganska så själlösa och platta montage (där själva montaget  regelmässigt maskeras som om det inte existerar), visar de ryska  exemplen på lekfullhet, drastiska beskärningar och en hejdlös  rytmik och rörelse, där alla bildkombinationer var synliga och  tydliga just för att visa på det öppna mötet mellan form och  funktion. Uppfinningsrikedomen var total, i ett cykelhjul finns  fabriken både som nav och framtidsrörelse, ett fotografi av en  tennisarena formas till ett tennisbord med spelarna fritt svävande  runtomkring. Textblock infogades som dynamiska formelement på det  mest sofistikerade sätt som en dator idag skulle ha svårt att klara  av.  
      Det  handlade kort och gott om ett tidningshantverk med universella  anspråk. I början av andra världskriget tog dock propagandan helt  över och när tidningen återuppstod 1949 var den en skugga av sitt  forna jag. Den hade sin glansperiod i mitten av 30-talet och ges i  den fylliga utställningstexten nog det rättmätiga epitet som den  första moderna bildtidningen, klart överskuggande i sin  konstnärliga form den mera kända tidskriften Life som utkom 1936.  
      Den  1 februari kl. 12 visar Fotomuseets intendent Petter Österlund  utställningen. Han föreläser också samma dag kl. 18 (och 8  februari kl. 18) om rysk konst under 1900-talets första hälft med  fokus på avantgardet och USSR in Construction. Fotomuseet som  producerat utställningen ger även ut en katalog med texter av Erika  Wolf, Rune Hassner och Petter Österlund.  
       
    Text  och foto: Jan K Persson  
    Volym  2011-12-28  
       
     
       
       
       
       
       
       
  
        
        
        
        
        
        
        
        
        
        
        
        
        
        
                                                            |